Galaterbrevet 3

Abraham introduceras i denna del eftersom hans historia är välkänd för folket. Fokus ligger på ”Abrahams tro på Gud som grund för hans ställning inför Gud”.

Vers 6Redigera

precis som Abraham ”trodde på Gud, och det räknades honom till rättfärdighet”.

Paulus citerade från Gamla testamentet, 1 Mosebok 15:6.

Vers 10Redigera

Ty så många som är av lagens gärningar är under förbannelsen, eftersom det står skrivet: ”Förbannad är var och en som inte håller fast vid allt det som står skrivet i lagens bok, så att han gör det”.

Citat från 5 Mosebok 27:26; Jeremia 11:3

Vers 11Redigera

Men att ingen rättfärdiggörs av lagen i Guds ögon är uppenbart, för ”den rättfärdige skall leva av tro”.

Citat från: Habackuk 2:4

• ”Men att ingen rättfärdiggörs genom lagen inför Gud är uppenbart”

The Pulpit Commentary parafraserar som ”men att ingen i lagen rättfärdiggörs inför Gud är uppenbart”, att ”rättfärdiggöras” betyder att föras ut ur ett tillstånd av skuld och förbannelse till ett tillstånd av acceptans. Denna kommentar hävdar att Paulus, som antar att alla är skyldiga och förbannade, nu visar att lagen inte erbjuder något medel för rättfärdiggörelse, och på så sätt genom att ”åberopa denna kardinalaforism av Habakuk” underbygger läran om rättfärdiggörelse genom tro (som också citeras i Romarbrevet 1:17 och Hebreerbrevet 10:38). När man i Apostlagärningarna 13:39-41 läser att Paulus i synagogan i det pisidiska Antiokia, i nära anslutning till påståendet att en människa rättfärdiggörs genom att tro på Kristus, citerade ett annat stycke av Habakuk (Habakuk 1:5), där han fördömde otrogna föraktare, antyder han för Pulpit Commentary att han hade gjort sitt påstående om rättfärdiggörelse gällande genom att åberopa denna samma bevisande text.

• ”Genom lagen” eller ”i lagen” (grekiska: ἐν νόμῳ, en nomō)

”Lagen” definieras i Pulpit Commentary som ”att vara det”, ”lagens sfär och domän”, och jämför användningen av samma preposition med Romarbrevet 2:12 (”Så många som har syndat under lagen.”) Romarbrevet 3:19 (”Det säger till dem som står under lagen.”), medan en exakt parallell konstruktion finns i Apostlagärningarna 13:39 (”Från allt det som ni inte kunde rättfärdiggöras från genom lagen.”).

• ”Är rättfärdiggjord inför Gud” (grekiska: δικαιοῦται παρὰ τῷ θεῷ, dikaioutai para tō Theō”)

Noteras i Pulpit Commentary att prepositionen ”med” (παρά, para) används på liknande sätt i Romarbrevet 2:13 (”Ty inte de som hör lagen är rättfärdiga inför Gud”); 1 Korintierbrevet 3:19 (”Världens vishet är dårskap inför Gud”), så det är Gud själv som rättfärdiggör syndaren (Romarbrevet 3:30; Romarbrevet 4:5).

• ”Den rättfärdige skall leva av tro” (grekiska: ὁ δίκαιος ἐκ πίστεως ζήσεται, ho dikaios ek pisteōs zēsetai): En parafras baserad på direkt översättning från grekiskan i Pulpit Commentary: ”Den rättfärdige skall leva av tro”. Det noteras i Pulpit Commentary att texten inte använder den vanliga frasen ”som Skriften säger”, som i nästa vers ur 3 Mosebok; vilket också är fallet i Romarbrevet 9:7, men i Romarbrevet 15:3 och 1 Korintierbrevet 2:9 infogar Paulus ”enligt vad som står skrivet” inom parentes, innan han fortsätter med Skriftens ord på ett sådant sätt att de bildar en fortsättning på hans egen mening. Samma kommentar hävdar att hebreiska forskare i allmänhet är överens om att i det ursprungliga avsnittet (Habackuk 2:4) hör orden ”genom hans tro” (eller möjligen, om man antar en annan läsning av den hebreiska texten, ”genom min tro”, det vill säga genom tro på mig) till ”skall leva”, snarare än till ”den rättfärdige” (se på den här punkten Delitzsch om Hebreerbrevet 10:38 och kanon Cook om Habackuk 2:4, i ”Speaker’s Commentary”). Den ”tro” som det talas om framgår av sammanhanget i Habackuk att den innebär en sådan tillit till Gud som är av fast karaktär, och inte bara en flyktig eller tillfällig acceptans av Guds löften som sanna, vilket Pulpit Commentary påpekar att detta helt klart är den syn på avsnittet som tas upp av den paulinska författaren till Hebreerna i Hebreerbrevet 10:38.

Vers 13Redigera

Kristus har förlossat oss från lagens förbannelse genom att bli en förbannelse för oss (ty det står skrivet: ”Förbannad är var och en som hänger på ett träd”),

• ”Kristus har förlossat oss från lagens förbannelse”: Enligt Gill är ”återlösaren” Jesus Kristus, Guds Son, som kallades och utsågs att göra detta arbete av sin Fader, med full överensstämmelse som uppfyller profetian under denna karaktär, kvalificerad som människa, som en ”nära släkting”, som har rätt att återlösa en person, och samtidigt, som Gud, att fullgöra det. Kristus återlöser ”oss”, som är Guds utvalda (”både judar och hedningar”). Gill skrev att Kristus äger ”oss” genom Faderns gåva, och nu köper han ”oss” med priset för sitt eget blod och befriar ”oss” ”från lagens förbannelse” och ”från den kommande vreden”, som är den andra döden.”

• ”Gjorde en förbannelse för oss”: Gill uttrycker detta i betydelsen att Kristus gjordes ”till en förbannad person”, föraktad av människor i hans generation, som kallade honom en syndare, till och med kallad ”samarit” och ”djävul”; ”till och med förbannad av lagen”, medan han ställdes under lagen, stod i människornas lagliga plats och tog på sig bördan av deras synder i enlighet med lagen, som anklagar honom för synderna och förbannar honom för deras skull; och slutligen också förbannad av Guds, hans Faders, rättvisa, som inte skonar honom, som ställer rättvisa mot honom och straffar honom till döden, det vill säga korsets förbannade död. Det verkar då som om ”han blev förbannad”, där ”gjordes” här betyder ”genom Guds vilja, råd och beslut”, och även hans egen vilja och fria samtycke, eftersom Jesus ”frivilligt lade ner sitt liv och gav sig själv och gjorde sin själ till ett offer för synden”.

• ”Förbannad är var och en som hänger på ett träd”: Citat från 5 Mosebok 21:23