Ferritinblodtest

Definition

Ferritinblodtestet mäter nivån av ferritin i blodet.

Ferritin är ett protein inuti dina celler som lagrar järn. Det gör att din kropp kan använda järnet när den behöver det. Ett ferritintest mäter indirekt mängden järn i ditt blod.

Alternativa namn

Serumferritinnivå; Järnbristanemi – ferritin

Hur testet utförs

Ett blodprov behövs.

Hur man förbereder sig inför testet

Din vårdgivare kan säga åt dig att inte äta något (att fasta) under 12 timmar före testet. Du kan också bli tillsagd att göra testet på morgonen.

Hur testet kommer att kännas

När nålen sätts in för att ta blod känner vissa personer måttlig smärta. Andra känner bara ett stick eller en stickning. Efteråt kan det finnas ett visst stickande eller ett litet blåmärke. Detta går snart över.

Varför testet utförs

Mängden ferritin i blodet (serumferritinnivån) är direkt relaterad till mängden järn som lagras i kroppen. Järn behövs för att bilda friska röda blodkroppar. Dessa celler transporterar syre till kroppens vävnader.

Din vårdgivare kan rekommendera detta test om du har tecken eller symtom på anemi på grund av järnbrist. Anemi är ett tillstånd där kroppen inte har tillräckligt med friska röda blodkroppar.

Normala resultat

Normalt värdeintervall är:

• Man: 12 till 300 nanogram per milliliter (ng/mL)
• Kvinna: 12 till 150 ng/mL

Desto lägre ferritinnivå, även inom det ”normala” intervallet, desto större är sannolikheten att personen inte har tillräckligt med järn.

Talintervallen ovan är vanliga mått för resultat av dessa tester. Normalvärdesintervallen kan variera något mellan olika laboratorier. Vissa laboratorier använder olika mätningar eller testar olika prover. Prata med din vårdgivare om innebörden av dina specifika resultat.

Vad onormala resultat betyder

En högre ferritinnivå än normalt kan bero på:

• Leversjukdom på grund av alkoholmissbruk
• Någon autoimmun sjukdom, såsom reumatoid artrit
• Frekventa transfusioner av röda blodkroppar
• För mycket järn i kroppen (hemokromatos)

En lägre nivå av ferritin än normalt uppstår om du har anemi som orsakas av låga järnnivåer i kroppen. Denna typ av anemi kan bero på:

• En för järnfattig kost
• Kraftig blödning efter en skada
• Kraftig menstruationsblödning
• Svårt upptag av järn från mat, mediciner, eller vitaminer
• Blödning i matstrupen, magen eller tarmarna

Risker

Vener och artärer varierar i storlek från en person till en annan och från en sida av kroppen till den andra. Det kan vara svårare att få ett blodprov från vissa personer än från andra.

Övriga risker i samband med blodprovstagning är små, men kan inkludera:

• Överdriven blödning
• Svimning eller känsla av yrsel
• Hematom (blodansamling under huden)
• Infektion (en liten risk varje gång huden bryts)

Brittenham GM. Störningar i järnhomeostasen: järnbrist och överbelastning. I: Hoffman R, Benz EJ, Silberstein LE, et al, eds. Hematology: Basic Principles and Practice. 7th ed. Philadelphia, PA: Elsevier; 2018:chap 36.

Dominiczak MH, Broom, JI. Vitaminer och mineraler. I: Baynes JW, Dominiczak MH, eds. Medical Biochemistry. 4th ed. Elsevier Saunders; 2014:kap 11.

Ferri FF. Sjukdomar och störningar. I: Ferri FF, ed. Ferri’s Best Test. 4th ed. Philadelphia, PA: Elsevier, 2019:229-426..

Ginder GD. Mikrocytiska och hypokroma anemier. In: Goldman L, Schafer AI, eds. Goldman-Cecil Medicine. 25th ed. Philadelphia, PA: Elsevier Saunders; 2016:chap 159.

Paulman P. Iron deficiency anemia. In: I: Kellerman RD, Bope ET, eds. Conn’s Current Therapy 2018. Philadelphia, PA: Elsevier Saunders; 2018;403-405.