Eleanor av Kastilien

Eleanor av Kastilien, spanska Leonor De Castilla, (född 1246 – död 28 november 1290 i Harby, Nottinghamshire, England), drottninggemål till kung Edvard I av England (regerade 1272-1307). Hennes hängivenhet till Edward bidrog till att framhäva hans bättre egenskaper; efter hennes död blev hans styre något godtyckligt. Eleanor var dotter till kung Ferdinand III av Kastilien och hans hustru Johanna av Ponthieu.

1254 gifte sig Eleanor med lord Edward, son till Englands kung Henrik III. För att hedra händelsen överförde hennes halvbror, Alfons X av Kastilien, sina anspråk på Gascogne till Edward. När Henrik III:s baroniala motståndare grep makten i England 1264 skickades Eleanor i säkerhet till Frankrike; hon återvände i oktober 1265, efter att Edvard hade krossat rebellerna.

Eleanor följde med Edvard på korståg från 1270 till 1273. Historien om att hon räddade hans liv i Acre (nu i Israel) genom att suga gift ur ett dolksår är uppenbarligen apokryf. Efter Edwards tronbestigning kritiserades Eleanor för att hon påstods ha misshandlat arrendatorerna på sina ägor. Vid hennes död uppförde Edward de berömda Eleanorkorsen – flera av dem står fortfarande kvar – på varje plats där hennes kista vilade på sin väg till London.