Cypriotisk befolkning och kultur

Cyprioter beskrivs inte alltid bara som ”cyprioter”. Ordet används ofta tillsammans med prefixet ”grekisk” eller ”turkisk” som ett erkännande av de två stora etniska grupper som bor på ön: det grekisktalande grekisk-ortodoxa samfundet och de turkisktalande muslimerna.

När Cypern uppnådde självständighet från Storbritannien 1960 definierade den nya republikens författning grek- och turkcyprioterna som två separata etniska grupper. Vid den tiden bodde medlemmarna av båda grupperna fortfarande tillsammans i blandade byar och städer och rent grekiska eller turkiska byar var få. I de flesta fall levde grannarna tillsammans i fred och firade sina högtider tillsammans.

Då delade händelserna 1974 ön, och de två befolkningsgrupperna har inte levt med varandra på över 30 år.

De två befolkningsgrupperna har dock fortfarande mycket gemensamt: i sättet att leva sitt liv, sina gester, sin mat och sina drycker. Grekcyprioterna och turkcyprioterna på båda sidor av den gröna linjen är trots allt alla cyprioter.

Språk

De officiella språken på Cypern är grekiska och turkiska. Besökare har inga problem att kommunicera på engelska på grund av att Cypern var en brittisk koloni från 1878 till 1960, och än idag har britterna militärbaser på ön. Även om du kan klara dig på detta sätt, kommer förmågan och viljan att säga ens några ord på grekiska definitivt att välkomnas varmt och kan ”uppgradera” din status från en enkel touristas (eller turist) till en mer hedervärd xenos, vilket betyder utlänning eller resenär.

Det är viktigt att notera att den grekiska som talas på Cypern är en stark dialekt, med cirka 15 % av orden som är specifika för Cypern. Detta innebär att människor från Grekland ofta har svårt att förstå en konversation bland grekcyprioter.

Grekiska är inte ett lätt språk. Grammatiken är komplicerad med substantiv som är uppdelade i tre genus, alla med olika ändelsefall i singular och plural, och adjektiv som måste stämma överens med dessa i genus, antal och kasus. Sedan kommer verben som är ännu mer komplicerade; de finns i passiv och aktiv röst, i två böjningsformer och så vidare. Men detta bör inte avskräcka dig från att lära dig åtminstone grunderna.

Om du är intresserad av att lära dig grekiska kan du, förutom att ta lektioner vid ett ackrediterat institut, välja alternativet att lära dig själv med hjälp av en bok eller en onlinekurs.

Rekommenderade böcker

• Learn Modern Greek the Best Way: An Introductory Book to ”Modern Greek for Foreigners” av Athanasios J. Delicostopoulos
• Talk Greek av Alison Kakoura
• Greek for Beginners av L.A. Wilding
• Rosetta Stone Version 3: Greek Level 1 with Audio Companion
• Rapid Greek: v. 1: 200+ Essential Words and Phrases Anchored into Your Long Term Memory with Great Music (Audio CD) by
• Earworms Learning ”BBC” Greek Phrase Book and Dictionary
• Greek Phrase Book by David Hardy

Religion

De flesta grekcyprioter tillhör Cyperns autokefala ortodoxa kyrka (78 %), medan de flesta turkcyprioter är muslimer (18 %). Andra religioner som finns representerade på ön är maroniterna och de armeniska apostolikerna (4 %).

Men även om den ortodoxa kyrkans makt och rikedom på Cypern framgår av de många överdådiga kyrkor som har byggts under de senaste åren, så varierar religionstillhörigheten.

I de traditionella byarna på landsbygden deltar kvinnorna oftare i gudstjänsterna än männen, och äldre familjemedlemmar har vanligen ansvaret för att uppfylla de religiösa förpliktelserna på hela familjens vägnar. Kyrkobesök är mindre vanligt i stadsområden och bland utbildade cyprioter. För de flesta grekcyprioter kretsar religionen kring ritualer i hemmet, tillbedjan av ikoner och strikt iakttagande av vissa högtider som markeras i den ortodoxa kalendern.

De religiösa gudstjänsterna är långa och färgglada, med sång, rökelse och utarbetade klädesplagg beroende på tillfälle för prästen. Statyer är inte tillåtna, men vördnaden av ikonerna, som finns på kyrkans väggar och ofta är täckta med offergåvor från de trogna, är mycket utvecklad. Påsken är kyrkans år i fokus och avslutar fastan under fastan med en nattvardsvaka och procession på påskafton.

Kyrkor och kloster

Många av de berömda bysantinska byggnaderna används fortfarande i någon form av helig funktion och förblir låsta. En del av upplevelsen av att besöka dem är att hitta nyckelhållaren, som kanske är präst eller inte. När så är fallet är det brukligt att lämna en liten donation till kyrkan eller klostret när du har avslutat din rundtur. Det mest artiga sättet att göra detta är att inte ge din donation till prästen, munken eller nyckelhållaren själv, utan att lämna pengarna på den tallrik eller låda som tillhandahålls för detta ändamål.

Av respekt bör besökare undvika att peka på ikoner med fingrarna eller stå med ryggen mot dem. Likaså bör män inte gå in i shorts och kvinnor bör inte bära mycket korta klänningar. Ärmlösa toppar bör undvikas i alla fall.

Utbildning

Cypern har en läs- och skrivkunnighet på 97,6 % och den förväntade livslängden i skolan är 14 år.

Man skulle till och med kunna hävda att Cypern lider av en ”överkvalificerad befolkning”, med ett överväldigande antal cyprioter som innehar en doktorsexamen.

Utbildningssystemet på Cypern backas upp av offentliga och privata skolor och består av följande stadier:

Förskoleutbildning – ett års förskoleutbildning är obligatorisk och tar emot barn över tre år.

Förskoleutbildning – den är obligatorisk och tar sex år att slutföra. Grundskoleutbildning tillhandahålls också av engelskspråkiga, franskspråkiga och ryskspråkiga privatskolor.

Sekundär utbildning – sekundärutbildningen består av två treåriga cykler: Gymnasio (lägre sekundärutbildning) och Lykeio (högre sekundärutbildning) för elever mellan 12 och 18 år. I stället för Lykeio kan eleverna välja att gå en teknisk och yrkesinriktad gymnasieutbildning. Mer än 30 privata grund- och gymnasieskolor är verksamma med godkännande av undervisnings- och kulturministeriet. Apprenticeship Scheme – detta är för elever i åldern 14-16 år som hoppar av gymnasieskolan. Systemet förvaltas av arbets- och socialförsäkringsministeriet och drivs av Cyperns produktivitetscenter och utbildnings- och kulturministeriet.

Högre utbildning – studenterna kan välja att följa sina universitetsstudier vid det offentliga eller något av de fem privata universiteten med campus i Nicosia och andra städer.

Kultur och socialt beteende

Cyprioter är lite mer reserverade inledningsvis i vänskapsrelationer än amerikaner och de flesta européer, men tenderar att bli närmare vänner när vänskapsrelationer väl utvecklas.

Cyprioter är vanligtvis mer formella mot sina äldre än andra nationaliteter. Personer som är äldre än du kallas vanligtvis Kyrie (herr) eller Kyria (herr), följt av deras förnamn.

Att komma i tid må vara en dygd, men det är inte en dygd som är väl praktiserad på Cypern. Att vara 30-45 minuter försenad till ett socialt engagemang anses inte oacceptabelt. Det förväntas faktiskt.

På det hela taget är cyprioterna extremt gästvänliga. Det anses artigt att ta emot åtminstone lite av det som erbjuds dig även om du inte vill ha det. Detta gäller oftast mat och dryck.

Cyprioter talar högre och med fler hand- och ansiktsgester än västeuropéer. En vänskaplig diskussion kan se ut som ett gräl för en utomstående.

Mellan vänner (man-kvinna, kvinna-kvinna) är en kyss på vardera kinden en vanlig hälsning, annars räcker det med ett handslag. Män kysser vanligtvis inte varandra, om de inte är gamla vänner. Unga kvinnliga vänner håller ibland varandra i handen.

Cyprioterna är ganska trendiga när det gäller kläder. Stilen liknar den i USA eller Europa, men är förmodligen lite mer elegant. Till och med för de yngre generationerna skulle en typisk outfit för att gå ut definitivt inte innebära shorts och sandaler.

Binge drinking är inte en del av den cypriotiska kulturen, och att förlora kontrollen offentligt ses inte som önskvärt.

Musiksmaken på Cypern tenderar mot en blandad blandning av euro-pop, techno, amerikansk hip-hop och grekisk musik. Att utveckla en smak eller åtminstone en tolerans för grekisk musik kommer definitivt att hjälpa dig att förbättra din upplevelse på ön.

Kvinnornas roll på Cypern

Den cypriotiska kvinnan på jobbet

De cypriotiska kvinnorna har sedan händelserna 1974 sett en gradvis förändring av sin roll som aktörer i landets ekonomiska återupplivning.

Detta har uppnåtts genom deras ökade deltagande i öns ekonomiska verksamhet, uppdateringen av familje- och arbetsrätten, allmänhetens medvetenhet om kvinnofrågor och regeringens politik för att främja jämställdhet mellan könen.

De cypriotiska kvinnornas bidrag till landets allmänna utveckling är uppenbart:

• Kvinnornas andel av den totala arbetskraften ökade från 30 % 1976 till 37 % 1985 och 44 % idag
• 62.1% av alla kvinnor i åldern 15-64 år är integrerade i arbetskraften
• 31% av de cypriotiska kvinnorna över 20 år avslutade en utbildning på högskolenivå jämfört med 29% av de cypriotiska männen

Men det finns fortfarande en lång väg kvar att gå när det gäller jämställdhet mellan könen i arbetslivet:

• Bara 14.4 % av de höga posterna innehas av cypriotiska kvinnor
• Medan kvinnor får i genomsnitt 17,4 % mindre betalt per timme än män i hela EU är skillnaden för cypriotiska kvinnor 24 %

Den cypriotiska kvinnan i hemmet

Cypern är i huvudsak ett manssamhälle. Patriarkatet, det sociala system där mannen är familjens överhuvud och främsta auktoritet, är fortfarande mycket levande på Cypern. Detta beror troligen på den politiska konflikt som råder på ön.

Öns institutioner, som huvudsakligen representeras av män, har sedan 1974 fokuserat på Cypernfrågan och därmed marginaliserat alla andra viktiga frågor som kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen. Som ett resultat av detta har cypriotiska kvinnor fortfarande en lång väg att gå innan de kan kräva sin befrielse från ett system som fångar båda könen.

Traditionsenligt har den förväntade primära rollen för cypriotiska kvinnor varit att gifta sig och skaffa barn och alla andra prestationer har uppfattats som sekundära. Numera är grekcypriotiska kvinnor splittrade när de får frågan om de anser att deras sociala roll skiljer sig från männens.

Cypriotiska kvinnor pratar inte mycket om sig själva, vad de vill och vad de har åstadkommit. Detta beror på könssocialiseringen, som främjar normen att kvinnor ska prata väldigt lite om sig själva och när de gör det, ska de bedömas som olämpliga skrytare. En annan orsak som har att göra med kvinnors socialisering är att kvinnor förväntas lyssna snarare än att tala och att fokusera på att ta hand om och tillgodose andras behov, särskilt sina barns.

Men även om många cypriotiska kvinnor arbetar utanför hemmet förväntas de vanligtvis uppfylla de traditionella hushållsrollerna som hemmafru och mor. Även när dessa kvinnor har heltidsjobb förväntar de sig vanligtvis lite hjälp från sina makar eller manliga barn.